Vem ljuger jag för egentligen? Vem ljuger jag för när jag säger att jag mår bra, alltså klart jag mår bra och bra men innerst inne har jag ett sårat hjärta som bara vill bli helt. Saknaden av min bror är så enorm. Kan inte förstå hur det har blivit såhär och vad vi har gjort mot honom för att han har valt det här livet. 5 år utan honom och varje dag gör lika ont. Kanske ingen som vet eller förstår, men det är för att jag inte vill gå runt och älta med alla. Jag mår inte bättre för det och ingen förstår iaf. Jo min mamma och pappa förstår. Inte ens för min sambo och livskamrat Johan kan jag förklara min enorma saknad och tomhet. Hur kunde det bli såhär?? Vill bara vrida tillbaka tiden och ha det som förr. Nu vid juletider kan jag inte låta bli att bli extra ledsen och sentimental. Har gråtit i omgångar lite från och till hela tiden, mest i min ensamhet när ingen ser. Eller när jag har Malkin i min famn och säger åt honom att aldrig lämna sin mamma. Förstå sorgen min mamma går runt och bär på, hennes son har valt att inte ha kontakt med henne för huvudtaget. Det är helt sjukt! Som om han inte finns. Ingen jul är sig lik längre. Förjävligt rent ut sagt... Vem försöker jag lura??