Historien om Zoe
Jovisst, våran lilla hund är värd en egen liten historia. Hon är inte som alla andra hundar! Hon sover nämligen på balkongen hela nätterna. (Vi har dörren stängd) Från när vi går och lägger oss till ungefär mellan 7-8 på morgonen så skäller hon ett hårt och bestämt skall sen står hon snällt och väntar till vi kommer och öppnar, tur att jag är lättväckt och vaknar av minsta lilla. Sen följer hon med in i sängen igen och ligger och sover/myser/gosar i en timme sen vill hon ut på en promenad. Det ser nästan exakt likadant ut varje dag och morgon. Sen under dagarna ligger/sitter hon på bordet på balkongen och håller koll på området och bara njuter av kylan. Haha. Hon är lite speciell men man får ju inte glömma att hon är en polarhund och gjord för att klara -30 grader. Så hon trivs som fisken i vattnet där ute och hennes valpiga, energiska och frusterande sätt märker vi knappt av längre. Då och då kommer hon in för att kela, för hon har blivit en riktigt kärlekshund och hon älskar andra människor och framförallt barn. Hon vill bara gosa och bli klappad på hela tiden tills hon vill ut i kylan igen. Tanken att göra oss av med henne har försvunnit helt, den tanken existerar inte längre. Vi jobbar på att få henne väluppfostrad och vi ska bara lyckas. För hon är verkligen en individ med så mycket kärlek och redan en väldigt duktig hund. Valpperioden har inte varit en dans på rosor och det är många gånger jag velat kasta henne över balkongen men så får jag bita mig i läppen och inte glömma att hon är bara barnet, precis som vilket barn som helst. Hon är sååå fin och vi älskar dig lilla Zoe. Det här kommer bli bra, jag känner det på mig. Sen såklart är det inte alltid lätt att vara hundägare, socialt sätt. Alla vill inte ha besök av oss med Zoe och det accepterar vi såklart. Det är ju vi som har skaffat hund och inte ni, men det gör också att det ofta blir svårare att umgås med nära och kära. Det är den svarta baksidan av att vara hundägare. Men man får hitta sina lösningar eller så blir man Zoes bästa vän för då är hon faktiskt mysig att vara med;)
Det finns ingen bättre känsla än att komma hem och alltid mötas av en glad hund och att alltid ha någon vid sin sida. Sen den dåliga sidan är att dammsugaren går varm varje dag och man får gå ut i alla tänkbara väder oavsett humör. Men som sagt det är värt det, om hon fortsätter att utvecklas till den fina hund hon är just nu och varit de senaste månaderna❤
Tålamod och det har gett resultat. Hon är redan så duktig och inte ett år ens men fyller ju om tre dagar. Zoe mm fina hund oxå!
Ja de är ju som att ha barn. Den första tiden är inte alltid en dans på rosor.. Men med tiden går det mot det bättre!
Vincent älskar iaf sin kompis Zoe :)
Puss
Det är bara att kämpa vidare! Och viljan verkar ju absolut finnas där ! Ni vet ju att ni KAN och att ni gör RÄTT eftersom hon blivit mycket bättre. Så kul att höra, för det är en fantastisk hund! ;) när all jul & nyårs hysteri är över kommer jag vilja sno med henne ut i stallet igen ( ni har inget val , haha)
//Matilda