Nu är vi framme i Drevdagen, en liten by ovanför Idre. Här är jag uppvuxen och här är jag född. Eller inte född för det finns inget sjukhus men i Mora då. Resan upp gick bra och vi stannade 4 ggr och sprang av oss och sträckte på bena. Väl framme stod det en kall öl och väntade på oss, mycket efterlängtad och väldigt god. Nu sitter vi i stugan hos pappa och njuter av utsikten. Ni ser fjället bakom Zoe där på bilden, där på baksidan lite längre ner och lite längre bort är platsen där vi hämtade hem henne. Norge ligger där och mina kusiner och moster bor där. Häftigt tycker jag att man kan om man vill fjällvandra till norska gränsen.

Kan säga att vi har en lycklig tjej med oss, jäklar vad hon sprang lös i morse över kullen och snön. Helt galen blev hon och hon njuter precis lika mycket som vi. Vi njuter av lugnet, stillheten och den friska luften. Nu är det dags att äta frulle. Sen är det dags att ge sig ut på byn för idag är det tipspromenad som står på schemat. Det är en nödlösning eftersom det är för dåligt med snö så kan vi inte som i vanliga fall åka skoter runt en lång slinga och svara på frågor och vinna massa fina priser. Tråkigt att inte få åka skoter som jag hade sett fram emot men kul att de styr nånting iaf. Hörs senare.

Min fina tjej❤