För exakt ett år sen vid den här tidpunkten hade vi anlänt till Norge till mina kusiner och moster. Vi åkte därifrån 3 dagar senare med den minsta , söta, rädda, osäkra lilla tjej som fick namnet Zoe. Det min kusin inte visste var att hon hade valt ut den finaste, sötaste, envisaste, gladaste lilla hund till oss. Vi har slitit av oss håret, gråtit några tårar av frustration över vad hon åstadkommit men ändå kan vi inte låta bli att älska henne mest av allt. Hon är en del av oss nu. Vita lilla lurv. Ett år senare ska hon inte vara nummer 1 längre (snart) och vi väntar med skräckblandad förtjusning på hur det ska bli❤