Nu är vi hemma! Känns bra samtidigt som det känns konstigt. Vakna upp i sängen och inte gå till stranden var en grej. Att inte slänga skit och handdukar på golvet överallt var en annan. Det har ju vart så skönt att bara göra det man vill, haft någon som städat och lagat mat åt oss i 24 hela dagar. Nu är man tillbaka till verkligheten. Vi avnjuter en lunch på balkongen i solen och låtsas som vi är i Thailand:) Same same....  Sen bär det av mot Bill och Bob's för ikväll väntar premiärkvällen för mig. Ska bli kul att jobba! Är redo att möta allt som ska ske framöver. Jag mår bättre än någonsin!

Bilvägen till Arlanda är alltid extra speciell. Man har pirret i kroppen och du vet vad som väntar. Vi har nu checkat in, shoppat lite i taxfreen och sitter nu och käkar frukost. Frukost med stort F. Öl till frulle liksom, bara ett måste när man har semester. Underbar känsla varje gång. Jag gillar't!!

I lördags var det skobestyr inför den stora dagen för min fina lilla gudson Vincent. Han skulle döpas i Irsta kyrka kl 13. Vi gudföräldrar och föräldrar skulle vara där kl 12 "inte en minut efter 12 för då skiter jag på mig" citat från min bästa vän Kathleen (mamma till Vincent), som var lite extra nervös. Det förstår jag, spännande känsla att ha alla släkt och vänner samlade på en och samma dag. Vi peppade varandra ordentligt där bakom när kyrkklockorna ringde, klev ut i den fina kyrkan och jag blev helt tårögd att se alla sitta där för Kathleens och Olas skull. Framförallt att se mina närnaste vänner, älskar er så! Tack för att ni är ni. Tänk när de gifter sig, oj oj så blödigt det kommer att bli :) Och framförallt en sån härlig och stolt känsla att få vara Vincents gudmor och att få det bekräftat sådär på riktigt som det just blev då. Är lite ledsen att min mamma fick sitta så långt bak då jag vet att det var ett stort ögonblick för henne. Det händer ju troligtvis bara en gång i livet. Men jag hoppas hon såg bra ändå, min kära mor! Tack Kathleen och Ola  för allt, ni är fantastiska människor som förtjänar all uppmärksamhet som ni fick i lördags. Ni står alltid med öppna armar och man känner sig alltid så välkommen. Det var våran tur att ge tillbaka vår kärlek till er. Jag tror jag vet att jag kan prata för många.  Jag har massa fina bilder som jag kommer att lägga upp vid ett senare tillfälle. Nu är jag på väg till Arlanda så är lite upptagen:) hörs senare!!

Den som har gett mig mest kraft än någonsin, gett mig glädje, stöttat mig vid sorg, gett mig kärlek de här dagarna är Kathleen och Vincent. Tack för att du/ni finns bästa bästa vän. Älskar dig mer än något annat.