Har varit sjukskriven från jobbet några dagar eftersom jag haft mitt tryck under bröstet som vill spöka på nätterna och på morgnarna så har inte känt att kraften för att ta sig till jobbet har funnits där. Det är tur att jag har världens bästa chef som verkligen förstår mig på alla sätt och han har mer eller mindre tvingat mig att vara hemma.
Jag har varit hos läkaren och bm några gånger för att försöka få svar på vad det är och även frågat er läsare om hjälp. Tack för alla svar! Jag fick hjälp att trycka bort bebisen från bröstet men det blev inte så mycket bättre. På tisdag ska jag dit igen och försöka få till ett ultraljud för att se hur bebisen ligger. För det är verkligen så frustrerande att få det där hållet eller vad man ska kalla det för. Vill bara ligga raklång och helst inte äta, då blir det värre. Förmodligen så är det något jag får leva med men. Det är väl tacken för att man mått så himla bra genom hela graviditeten. Men ändå är det en bagatell mot vad jag skulle kunnat ha för åkommor. Men på måndag kör jag igång och jobbar lite igen, jag klarar det den sista tiden som är kvar. I övrigt mår jag bra, jag börjar känna mig lite klumpigare bara. Och så längtar jag sjukt mycket efter att få se den vilda lilla sparven där inne, för vild är vad den är, hela dagarna.

Jag tog gravid bilder häromdagen med min bästa vän som är gravid i vecka 37, det var riktigt kul och bilderna blev kanonbra. Det är alltså 7 veckor mellan oss, så spännande. Sen har jag en till nära vän som också är gravid och det är jag såååå glad över. Vilket år det här kommer bli❤